torsdag 30 december 2010

Nötter och apelsiner.

Såhär i juletider kan man ju verkligen undra om det är tänkt att allergiker ska överleva.
Vart man än går är det nötter eller apelsiner som skalas och görs det inte hemma så ligger det som provsmakning i någon affär. Nötskal ligger på golvet och sprids genom skor på tåg, affärer och bussar. Dessutom så äter alla, nja inte alla, men många apelsiner eller clementiner på varenda tåg man åker.
Jag som åker tåg mycket hade inte levt vid det här laget om jag hade haft en luftburen allergi mot apelsiner. Jag har sagt till de personer som äter apelsin på tåget, påmint de om vad som kan hända och att det inte kan veta om personen bredvid är allergisk mot apelsiner. Hoppas att du gör det också och sist men inte minst.

God fortsättning och Gott Nytt År!

Sofie

onsdag 29 december 2010


VÅGA!!

Jag har alltid varit rätt så blyg av mig. Men efter jag lästes Erika Ö:s inlägg så kände jag att jag blev mycket modigare. Nu i julhelgerna och nyår så brukar jag sälja kvällsposten. Jag har vissa stamkunder som jag alltid går till. Jag gick liksom aldrig till någon ny. Men alla mina kunder sa alltid till mig:
Varför ringer du inte på de andra i området?
Jag tänkte; jag vill, men jag vågar inte. En chans att få nya kunder och sälja slut på alla tidningar. Speciellt när det är helgextra (när inga vanliga tidningar kommer ut) då nästan alla vill ha en tidning. Så jag gjorde det. Ringde på och jag skakade nästan. Men det visade sig att 90 % öppnade och jag behövde t.o.m beställa fler tidnigar. Jag Vågade!!!
/Sofia O.

tisdag 28 december 2010

Ett litet ord kan göra stor skilnad!

I november så var jag och några andra nyfikna personer på antidiskrimineringskonferensen i Gävle. Då blev vi indelade i grupper för att diskutera vad man som person borde göra oftare. En av sakerna min grupp kom på var att vi skulle börja säga "hej" oftare.

Jag brukar nästan aldrig säga "hej" när jag går förbi någon okänd människa. Men när jag väl har gjort det har jag nästan alltid märkt skilnad. En gång sa jag hej till en gammal sur gubbe när jag cyklade till skolan. Jag såg honom nästan varje dag men jag hade aldrig tänkt på att säga "hej".
Från och med den dagen sa jag alltid hej till den mannen. I början verkade han väldigt förvirrad men efter ett tag så började han svar mig med ett leende på läpparna. Jag tror att både han och jag blev glada varje gång vi möttes.

Tänk om jag hade fortsatt att inte säga någonting. Då hade jag fortfarande tyckt att han var en sur gubbe men nu har jag fått se honom glad. Tänk egentligen hur mycket glädje ett ynka ord kan ge! Tyvärr så glömmer jag ofta att säga "hej" men jag ska försöka tänka på det och det hoppas jag att alla andra som läser detta också gör.

Det blir mycket roligare om folk säger "hej", det gör en gladare utan att man kanske tänker på det. Nästa gång jag cyklar till ska jag försöka hitta ett offer att heja på tills personen hejar tillbaka!

/Erika Ö

Finns rökrum kvar?

Igår fick jag ett mail från Erika Ö i styrelsen som hade hittat en notis i Sydsvenskan om att Riksdagen nu ska stänga sina rökrum, och rökare numer ska få röka utomhus.

Det fick mig att börja fundera. Finns rökrum fortfarande kvar?
Jag kan inte komma ihåg när jag senast såg ett rökrum. Jag vet att det fanns rökrum på mammas jobb när jag var yngre, och det här var när jag fortfarande gick på lågstadiet (så det är ju ganska länge sen nu...). Men att det skulle finnas rökrum år 2010, det hade jag aldrig trott. Det kan väl inte vara så att det är någon som inte är medveten om att rök som stängs in i ett rum kommer smita ut så fort dörren öppnas?

Riksdagens hemsida kan man läsa att möjligheten om rökfria lokaler i riksdagen ska undersökas. Det ska alltså undersökas om det är möjligt att ha rökfria lokaler där folkets främsta företrädare arbetar? Ska det inte vara så att Riksdagen ska vara tillgänglig för folket?

Motionen om en rökfri-Riksdag är för mig en självklarhet, är det det för dig? Och framförallt när ska det bli en självklarhet för riksdagen?

/Erika S

tisdag 21 december 2010

Det som är självklart för vår generation

När jag flög flygplan för första gången tyckte jag det var konstigt att det fanns "rök ej"-symboler vid sätena. Vem är så dum att de röker på ett flygplan tänkte jag. När jag hade åldern inne att gå på krogen kunde jag inte förstå hur det någonsin varit tillåtet att röka inne i kroglokalerna - Vad äckligt det måste ha varit med all rök!

I natt åkte jag nattåg för att komma hem till Åre över julen. Jag vaknade dock med förvåning av utrop i högtalarna där tågkonduktören talade om att det minsann var förbjudet att röka på hela tåget - även i passagen mellan vagnarna. Det kändes väldigt ironiskt att ett sådant utrop skulle behövas. Jag är uppvuxen i den generationen där det är en självklarhet att man inte röker på flygplan, på krogen eller på tåg.

Många äldre verkar tycka det är läskigt och svårt att stifta nya lagar och förbud. Men jag kan av egen erfarenhet säga att om man växer upp med en lag eller ett förbud så blir det till en del av vardagen. Jag har aldrig ifrågasatt varför det är förbjudet att röka på tåg, det skulle bara vara idiotiskt om det inte var det.

Jag anser att allmänna platser borde vara rökfria. Det är ingen som mår bra av rök, passiv rökning påverkar oss ickerökare och hämmar oss allergiker/astmatiker vare sig vi vill det eller inte. Över 500 personer dör varje år av passiv rökning. Astmatiker kan inte gå på stan utan att utsättas för risken att bli sjuk av att andas in rök. För mig är det helt sjukt att det inte redan finns ett förbud mot rökning på allmänna platser. Om ett sådant förbud lagstiftades skulle kanske några i vår generation tycka att det var konstigt, men nästa generation skulle knappast ifrågasätta det. Och vilka är det som lever i framtiden? Jo nästa generation. Vi är skyldiga att ge dem en framtid där ingen behöver påverkas eller falla offer av andras dåliga vanor.

Hoppas ni får en riktigt trevlig och rökfri jul!
Önskar Nina, 2:e vice ordförande

söndag 19 december 2010

UNGA KRÄVER HANDLING I RÖKFRÅGAN


Pressmeddelande den 19 december 2010

UNGA KRÄVER HANDLING I RÖKFRÅGAN

Rökning berör alla i vårt land och försämrar livet för våra medborgare, framförallt de unga. Ingen vill se sitt barn välja rökning och därmed ett förkortat liv. Den obefintliga tobakslagstiftningen främjar istället för att försvåra ungas rökvanor. Under måndagen träffar därför representanter för en ny sorts ungdomssatsning
mot rökning minister Maria Larssons stab för att diskutera problematiken.

Sveriges riksdag beslutade år 2003 om fyra delmål för det tobaksförebyggande arbetet som ska nås till 2014. Ändå röker lika många unga idag som då, vilket bevisar politikens brist på handling. Det är idag tillåtet att langa cigaretter till minderåriga, det finns inte heller någon reglering kring hur gammal en person måste vara för att använda tobak. Dessutom fortsätter vi att tyst acceptera att rökningen kostar Sverige ca 30 miljarder kronor per år som skulle kunna gå till Sveriges framtid. Rökning är inte ett måste, det är ett fritt val. Ett val som förstör för resten av befolkningen.

18 personer dör varje dag i Sverige på grund av rökning. Trots detta tar den statliga anti-tobakssatsningen slut nu i dagarna. En satsning som hittills visat väldigt små resultat, och som Riksförbundet Unga Allergiker nu ifrågasätter. En person dör varje dag i trafiken, och där finns en nollvision. En naturlig fråga här är varför samma sorts långsiktiga vision inte finns mot rökdöden, menar David Lindvall, vice ordförande i Riksförbundet Unga Allergiker.

- Rökning tar våra föräldrar ifrån oss och kommer så småningom att ta många av våra liv. Detta gör rökfrågan till en ren ungdomsfråga, fortsätter David Lindvall.

Nu är vi trötta på meningslösa informationskampanjer som ingen lyssnar på. Vi vill stoppa detta problem på ungdomars vis, av unga för unga, säger Erika Sohlberg som är ordförande i Riksförbundet Unga Allergiker. Hon fortsätter med att poängtera att ingenting bra kommer från rökning. Tobak orsakar stor miljöförstörelse. Till och med de som livnär sig på att odla tobak lever i misär, sjukdom och nyttjar en stor mängd barnarbete. Vi vill göra Sverige till en god förebild.

Ingen vill att nästa generation ska bli rökare.

MÖTET MED SOCIALDEPARTEMENTET SKER MÅNDAG 20 DECEMBER KLOCKAN 15.00-15.45. EFTER SAMTALET FINNS VI PÅ PLATS FÖR ATT MÖTA ER UTANFÖR SOCIALDEPARTEMENTET PÅ FREDSGATAN 8 I STOCKHOLM.

Vid frågor, kontakta:
Erika Sohlberg: erika.sohlberg@ungaallergiker.se
David Lindvall: david.lindvall@ungaallergiker.se
Madeleine Malmros (generalsekreterare):
madeleine.malmros@ungaallergiker.se

Väl mött på måndag!

Riksförbundet Unga Allergiker

Erika Sohlberg
Ordförande

David Lindvall
Vice Ordförande

Madeleine Malmros
Generalsekreterare

Riksförbundet Unga Allergiker består uteslutande av unga människor som arbetar för att barn och unga med allergi, astma och överkänslighet ska få ett bättre liv. Vi är självklart en demokratiskt styrd organisation.
Besök gärna vår hemsida: www.ungaallergiker.se.

fredag 17 december 2010

Vuxenvärlden ignorerar ungas kompetens

Jag måste spinna vidare lite på det här med ungas kompetens och att vi faktiskt i många hänseenden är lika, eller biland mer, kompetenta än våra äldre kollegor. Den här gången flippar jag lite på Ungdomsstyrelsens och Regeringens krav på att redovisa kön på våra medlemmar. Och att detta i sin tur ska fungera som ”bevis” på hur jämställda vi är i vår organisation. Eh, say what?

Här förekommer nämligen ytterligare ett bevis på att ungdomsorganisationerna kommit så oerhört mycket längre än de flesta i vårt tänk på jämställdhet, alla människors lika värde och aspekten kring hur viktig könsidentiteten är i denna fråga. I försöken att utrota diskriminering och ojämlikhet, liksom att främja alla människors lika värde tror många att vägen dit är formuleringar där alla typer av diskrimineringsgrunder måste nämnas (exempelvis i officiella dokument osv). I många av ungdomsorganisationernas arbete finns idag istället en tydlig riktning gällande alla typer av liknande ambitioner. Detta är att kort och gott visa att ”alla har lika värde” igenom hela organisationen, dess agerande och de aktiviteter som erbjuds.

En tankeväckare kan möjligtvis vara att jämföra med vuxenorganisationerna: Här upplever vi betydligt mer sällan att dessa organisationer har ett genomgående och praktiskt genomförande program för att väcka sina deltagares tankar och implementera liknande jämlikhetstänk hos sina medlemmar under sina aktiviteter. Och några krav för att redovisa hur jämlika de är verkar lysa med sin frånvaro. Kanske lika bra det, med tanke på hur föråldrad den metod är som verkar anammas för att redovisa detta. Men: Varför är det skillnad på en organisation för vuxna allergiker och unga allergiker? Vi inser att detta är nog så viktigt, men varför så olika krav?

Vi på Unga Allergiker, och vi misstänker många fler med oss, lutar snarare åt att ämna ta bort formuleringar såsom: ”Vi strävar efter att de förtroendevalda har en spridning vad gäller ålder, kön, sexuell läggning, funktionsnedsättning, religion samt etniskt tillhörighet”. Detta skulle ju betyda att vi måste förhöra alla styrelsekandidater om exempelvis vem de föredrar som sängkamrat!

Vi har kommit förbi stadiet där jämställdhet handlar om att lika många som deltar definierar sig som tjejer respektive killar. Det är en självklarhet att alla har lika värde oavsett var de är födda, vad de tror på, hur gamla de är, hur deras kropp fungerar eller vem de väljer att ha som sängpartner!

Att registrera, och redovisa, kön är ytterligare en definition på förlegat tänkande. Att föra in det i en förordning (som nu ligger som förslag) blir i det närmaste löjeväckande.

Regeringen, och Ungdomsstyrelsen, försöker gömma sig bakom att HBTQ-rörelsen ju minsann slipper redovisa kön. Men hallå! Är det någon som tror att HBTQ-personer bara rör sig i HBTQ-inriktade verksamheter? Eh? Okej, så i alla andra sammanhang så måste dessa i alla fall kategorisera in sig. Nä, vet ni vad!

Kära Ungdomsstyrelsen, regeringen och alla andra vuxna som inte är tillräckligt upplysta i en så grundläggande fråga: Undersök istället hur vi i ungdomsvärlden jobbar, vilka övningar vi gör på alla våra aktiviteter och vilken typ av mentalitet som faktiskt finns i föreningarnas styre. Det är inte för inte som det är en ungdomsorganisation som gjort marknadens numera främsta och mest nytänkande inkluderingsprogram som finns! Här har ”vuxenvärlden” oerhört mycket att lära av oss, och några galna krav på vilket organ jag har fötts eller inte fötts med behöver inte registreras eller framförallt redovisas!

Madeleine Malmros
Gengeralsekreterare
Riksförbundet Unga Allergiker

tisdag 14 december 2010

En hälsning från en vän

Häromdagen när jag kom hem från en inspirerande dag på kansliet fann jag ett vykort på köksbordet. Och inte vilket vykort som helst utan en julhälsning från min vän Anna i Danmark. Är det inte underbart när man gjort intryck hos en vän som direkt när ett sånt här julkort dyker upp skickar det till dig?

Jag och de andra "Allergisterne önsker alle en gladelig & allergi-fri jul!"

/Erika

måndag 6 december 2010

Tillåtet att röka för minderåriga?




För ett par veckor sedan var det en anti-tobaksvecka, var det något du kände till? Inledningsvis märktes det i diverse tidningar som hade ett eller två reportage om tobakens negativa effekter, men var det tillräckligt? Är inte alla medvetna om de risker som rökning innebär? Behövs verkligen ännu fler informationskampanjer?

Detta är i och för sig en helt annan frågeställning än den jag hade tänkt fokusera på, nämligen att Maria Larsson, folkhälsominister, i ett uttalande i Dagens Nyheter 2010-11-22 inte ser ett förbud av tobaksanvändning för minderåriga som en utväg (en åsikt som tydligen delas med andra politiker och experter enligt TT). Istället väljer hon att fokusera på att lagen om tobaksförsäljning efterlevs. Det är idag förbjudet att sälja tobak till personer under 18 år, men det är allmänt känt att det inte är några större svårigheter att få tag på tobak i närbutiken/kiosken.
Men hur blir det då om en person under 18 år har fått tag på cigaretter får denne då röka sitt paket utan risk för påföljder? Ska allt ansvar ligga hos butiken?

Jag tycker det är fel att butiker är så pass slapphänta att minderåriga får tag på tobak, men att minderåriga sedan får använda den tobak de inte får köpa sänder dubbla budskap. Det är okej för en 16-årig att röka men inte att köpa. Betyder inte det att det är okej för en 15-åring att köra bil utan övningskörningstillstånd men inte att ta körkort?

Hur kan ett beroendeframkallande medel som tobak vara så lättillgängligt för unga?

Poliser som påkommer minderåriga med alkohol häller ut alkoholen eftersom de inte har åldern inne för att dricka, men en minderåriga som blir påkommen med att röka gås förbi. För det är ju uppenbart helt okej för en minderårig att dra i sig gifter och i samma veva utsätta sin omgivning för samma gifter!

I ANT-undervisningen i skolan föreläses det om skadorna som uppkommer vid användning av alkhol, narkotika och tobak. Skador som påverkar utvecklingen.

Är det inte dags att ta krafttag mot rökningen?

Att införa ett förbud mot minderåriga som röker ser jag som en självklarhet, eller är det någon där ute som vill att minderåriga ska röka?

/Erika S, trött på politikers icke-agerande i en av Sveriges största folkhälsofrågor idag

söndag 5 december 2010

Glad andra advent!

Enligt SMHI kommer det att snöa mer, och allra värst i Götaland. Tack vädergudarna!
Från ett ämne till ett annat.

En del av mitt arbete i Unga Allergiker är att hålla ett öga på vad våra makthavare säger om astma- och allergi. Vad har egentligen gjorts? Vad planeras att göras? Planeras något överhuvudtaget?
Efter dryga månader av sökande i lagar, propositioner (förslag från regeringen) och motioner kan man inte bli annat än trött och ledsen.

Menar våra politiker överhuvudtaget allvar med vad de säger? Om man antar handlingsplaner, propropositioner och lagförslag borde väl någonting hända, kan man tycka.

Är så fallet? Nej, säger vi.

Trots att man år 2000 bestämde sig för att ta tag i de här frågorna och ha problemen fixade tills i år har ingenting hänt. Alla partier skyller på varandra och det får bara utvecklingen att stå still.
Inget av riksdagspartierna har varit drivande i frågorna som berör funktionsnedsatta i allmänhet och allergiker i synnerhet.

Det är dags för en ungdomsrevolt! Våra rättigheter måste bli politikernas skyldigheter att ordna.
Alla barn och ungdomar ska kunna gå i skolan utan problem. Alla ska kunna delta i fritidsaktiviteter, åka buss, handla i mataffär eller sitta på en uteservering utan att behöva bli sjuka och medicinera.

När ska mänskliga rättigheter gälla alla?

David Lindvall
1:a Vice ordförande

ps. Ha en underbar andra advent, nu ska jag fira med Star Wars!

torsdag 2 december 2010

Rökare tag akt, rök men gärna inte precis vid hållplatsen


Rökare, ni kan hjälpa oss med allergiska och astmatiska -besvär på ett mycket enkelt sätt . Vid hållplatser av alla dess slag så finns det allt som oftast minst en rökare om man bor på en något större ort. Problemet är inte rökaren i sig utan att man tar tillfället i akt att tända upp och röka under de minuter som man har över innan färdmedlet som man väntar på ankommer. Allergiker och astmatikers besvär syns inte alltid på utsidan förrän det är försent. Har man otur och är oförbered genom att ha glömt sin medicin eller kanske bara har en dag när man inte är helt frisk från sin förkylning som man gått och dragit på så här i kylans tider så kan man få en allergisk reaktion av det mer allvarligare slaget som gör att man kan behöva föras i ambulans till sjukhus. Ska då inte en hållplats för kollektivtrafik vara tillgänglig för alla? Jag säger inte att rökare inte är välkomna till hållplatserna. Bara att man som rökare kan tänka på att ta lite mer hänsyn.

En oerhörd enkel lösning på detta problem vore om ni som medmänniskor skulle kunna tänka er att röka på vägen till hållplatsen istället för att röka när ni är framme vid hållplatsen. Det skulle hjälpa våra besvär något enormt.

Den här insändaren är skriven av UA Jämtland och publiceras inom kort i lokaltidningarna i Jämtland.

/Magnus

Morgonradio i funktionalitetens tecken

I söndags fick jag en ovanligt bra upplevelse då jag låg och lyssnade på radio i min säng. Det var Victoria Öjefors, ordförande för Unga Synskadade, som var med i ett morgonprogram i radion. Där pratade hon bland annat om hur det är att leva med en funktionsnedsättning och om otillgängligheten här i Sverige. Det var väldigt intressant och tankeväckande!

Att informera om funktionsnedsättningar via radion är ett bra sätt att nå ut till allmänheten med information. Många av de problem man som funktionsnedsatt stöter på i vardagen grundar sig trots allt i oförståelse, varför det är så viktigt att folk får bättre koll på vad det innebär att leva med en funktionsnedsättning.

Victoria Öjefors har även varit och föreläst om tillgänglighet och synnedsättningar under Unga Allergikers Näven i bordet-konferens som var i november, varför jag tyckte det var extra roligt att få höra just hennes röst i radion. Det bevisade för mig att även vi från små och ideella ungdomsförbund kan göra våra röster hörda i den stora mediavärlden.

Jag ser fram emot den morgon då jag kan lyssna på radion när representanter från Unga Allergiker berättar om nötter och rökning på allmänna platser, oförståelse av lärare och hur det är att inte bli tagen seriöst för sina allergier. Till dess ska jag lyssna på Victoria Öjefors snack i radion en gång till. Gör det du också på den här länken: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3328&artikel=4204877

//Nina

onsdag 1 december 2010

Nackdelen med att vara engagerad

Det finns inte många nackdelar med att vara engagerad. De flesta dagarna är det det absolut bästa en person kan göra, engagera sig. Det viktiga är aldrig i vad man engagerar sig i utan att man brinner för sin fråga.

Men det där med nackdelen då?
Jo när man, som jag, blivit så engagerad att livet tycks kretsa kring engagemanget kan det ibland kännas som om dygnet har mer än 24 timmar.
Dagen har nämligen ägnas åt inspirerande möten med generalsekreterare Madde M och UA:s f.d. gs Åke Hedin. Det är helt underbart när idéer sprutar ut ur öronen.
Och det är där en av mina mindre starka sidor syns som mest. När idéer om tusen projekt sprutar ut samtidigt så är det svårt att prioritera. Det är svårt att se vad som är viktigast, och idéer som kom för tio minuter sedan får stå tillbaka för helt färska nya idéer.

Fast det är sådana dagar som jag verkligen uppskattar mitt jobb som mest, och mina kollegor. Jag har inte bara en underbar styrelse att bolla idéer med utan även ett kansli som kan hjälpa mig att sortera mina tankar och idéer. Och sen så får ju mamma och pappa stå ut med mitt "tjat" om idéer jag har varje dag (i just det här avseendet är det skönt att bo hemma, för de måste älska mig även om jag pratar sönder deras öron!).

Om en vecka är det dags för årets sista styrelsemöte och det kommer säkerligen reda ut mina sista frågetecken.

/Erika S

tisdag 30 november 2010


DANSKAR!!!!!!!!

Hejsan alla läsare!
Var i helgen på tivoli i Köpenhamn. Hade jättetrevligt och åkte många karuseller. Allt var frid och fröjd tills......
vi skulle äta. Jag hade mat med mig men min termos svek mig så jag var tvungen att äta på Mcdonalds. Jag beställde och sa en glutenfri hamburgare. Men nej det hade dem tydligen inte. Jag bor i Malmö så hur svårt kan det vara att ha glutenfritt bröd. Jag menar Malmö-Köpenhamn en halvtimmes bilresa och snart 12 minuter med nya tunnelbanan. Det verkar som danskarna behöver tänka till!!!!!!!

/ Sofia O.

Ta hand om varandra

I många delar av landet är det väldigt mycket snö. Många tycker det är väldigt roligt och anser för det mesta att det inte är något större problem. Jag har inte själv tänkt särkilt mycket på det tills idag då min syster sett en rullstolsburen person sitta fast i en snödriva påväg från en parkering. Den här personen hade förmodligen inte kunnat ta sig loss utan hjälp. Det var tur att det kom en annan människa som kunde hjälpa till men man har inte alltid den turen. Jag förstår att det är svårt att hålla gator och gångvägar fria från snö. Jag tror det är väldigt viktigt att vi tar hand om varandra. Om det är någon som verkar behöva hjälp så tveka inte. Det tar inte speciellt lång tid och du kan hjälpa en annan människa väldigt mycket. Detta gäller inte bara synlig funktionsnedsättning utan även det som inte syns. Allergi är en av de saker som man inte kan se att någon har. Det är inte svårt att byta ut en ingrediens här och där eller strunta i att ta fram en skål med nötter. En annan sak man kan tänka på är att använda doftfria produkter, så att ingen behöver lida.
/ Erika Ö

tisdag 23 november 2010

Mångfald?

LSU:s årsmöte i helgen togs beslut om deras idéprogram. Något som är hur intressant som helst, jag tror på vad som författats i programmet och att LSU kommer leva upp till sina mål.

Mångfald var något som vållade heta diskussioner under vår riksöverläggning tidigare i år. Är det viktigt att radda upp alla de olika personer som är välkomna i en organisation?

Är det viktigt att definiera att alla oavsett ålder, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, kön, könsidentitet eller könsuttryck ska ges samma möjligheter och rättigheter?

Unga Allergiker tog på RÖ ett beslut att inte definiera mångfald utifrån dessa grunder. Är det viktigt att veta vad en person har för religiös åskådning? Vem denna väljer att ha som sängpartner? Huruvida man har en funktionsnedsättning eller inte?

Vad händer om någon som inte definierar sig inom dessa kategorier känner sig diskriminerad, ska denne då inte ges samma möjligheter och rättigheter?

Jag tycker att mångfaldsfrågan ska diskuteras vidare, det gavs liten tid till det under årsmötet för LSU då det var flera andra frågor som diskuterades (och det är väl charmen med en demokrati?).

Det är viktigt att inom varje enskild organisation ta ställning till hur organisationen ska arbeta med mångfald. UA har tagit ett beslut om att alltid anpassa sin verksamhet för att vara inkluderande för alla, utan att definiera personer utifrån något annat än att de är människor. Och hos UA är alla människor välkomna.

/Erika S

måndag 22 november 2010

Nätverkande och misstron mot ungdomsorganisationerna

I veckan som gått har jag som Generalsekreterare för Unga Allergiker representerat vårt förbund i två viktiga sammanhang. Det ena var Ungdomsstyrelsens konferens på ämnet demokrati. En intressant och givande dag dels vad gäller ämnet som sådant. Men det kanske mest givande i sådana sammanhang är de kontakter som knyts och de namn jag känner väl till som nu fått ansikten.

Det andra, ännu viktigare tillfället att träffa mina ungdomsorganisationers företrädare, var då Regeringskansliet och Integations- och Jämställdhetsdepartementet bjöd in oss för att diskutera den nya förordningen för statligt stöd till ungdomsorganisationerna i Sverige. Alltså ett möte som till stor del kan avgöra vår framtid.

UA hade många synpunkter, bland annat vad gäller särskilt stöd till oss handikapporganisationer och den nya fördelningen av vissa delar i bidraget. Men jag personligen gick verkligen igång på en sak. Det är den ständiga misstron som Ungdomsorganisationerna ideligen utsätts för av ”vuxenvärlden”. Jag tycker personligen, och många med mig, att det är så tråkigt att behöva dela upp oss så. I vuxna och ungdomar. Som om vi vore varandras fiender eller motsatser. Så borde det inte behöva vara!

Men onekligen blir det så. Ibland känns det som om vi är så långt ifrån varandra i vårt tänk och vårt sätt att bedriva verksamhet. Båda varianterna behövs verkligen, det tror jag innerligt. Men bara för att vi inte gör verksamhet som vuxna, så verkar det som om misstro och misstänksamhet börjar växa hos många vuxna.

Ungdomsdelen av svenskt föreningsliv har åkt på sina törnar. För några år sedan visade det sig att ett par stora ideella ungdomsorganisationer hade oseriösa sätt att räkna sina medlemmar. Det resulterade i att det tydligen, för all framtid, är helt okej för Ungdomsstyrelsen att vända in och ut och rota i det närmaste överallt i våra redovisningar. Kanske överdriver jag, men det känns ofta så.

Det må vara seriöst att hårdgranska oss. Men varför sker inte så i de vuxnas organisationer?
För ett par veckor sedan kom återigen en i raden av avslöjanden för ”vuxenorganisationernas” oegentligheter. Denna gång är det Hem och Skola som gjort de mest hårresande lurendrejerier i sin rapportering av antal medlemmar och vad de gör av de pengar de samlar in i sin insamlingsverksamhet. Eller vad sägs om att de rapporterar att de har ca 40 000 medlemmar, men bara har strax under 4 000 stycken? Vad sägs om att 80 procent av de insamlade medlen går till företaget som samlar in pengarna, och endast de resterande 20 till Hem och Skola? Och det är inte särskiljt små summor vi pratar om här. 42 miljoner samlades in förra året, och av det gick 34 miljoner till insamlaren Pool Media, som är ett privat företag!!! Vad skulle du säga om du gav 100 kr och endast 20 kronor gick till ändamålet du ville stödja?

Det finns dock många seriösa insamlare, och dessa kan kontrolleras på Svensk Insamlingskontrolls hemsida. Vi har via dem så kallade 90-konton. Unga Allergiker är en av de organisationer som har valt att ha ett kontrollerat 90-konto. Detta innebär att inte bara insamlade medel kontrolleras av denna oberoende instans. Alla pengar som kommer in till oss innefattas av regeln som säger att av alla intäkter som Unga Allergiker har så ska minst 75% gå till vårt ändamål. Så ska det se ut! Tycker vi. Men när kommer erkännandet för allt det arbete som vi ungdomsorganisationer faktiskt gör? Det är dags att bekänna färg nu. Unga är grymma! Unga är seriösa! Unga är här, nu och framtiden!

//Madde M

söndag 21 november 2010

LSU:s årsmöte 2010

LSU:s årsmöte 2010 ägde nu i helgen rum i Stockholm. På plats var vi två representanter från Unga Allergiker som gjorde vårt förbunds röst hörd. Det var en mycket spännande helg där det bland annat diskuterades hur LSU:s strategi för de tre kommande åren ska se ut.

Förutom att ägna oss åt möte och diskussioner passade vi på att mingla med alla andra förbund som var representerade på plats. Det är alltid lika spännande och inspirerande att träffa så många entusiastiska människor, dela erfarenheter och knyta kontakter.

Vi från UA fick dessutom äran att få vår vice ordförande David Lindvall invald i LSU:s valberedning för år 2011, vilket vi är mycket stolta och glada över. Vi är säkra på att David kommer att göra ett bra och gediget arbete där hans stora kunskap från föreningslivet och hans många olika kompetenser kommer att komma väl till pass!

Hälsningar från en glad och inspirerad Nina





Unga Allergiker representeras i LSU:s valberedning

David Lindvall nominerades till LSU:S valberedning av oss i UA, Unga Hörselskadade och Unga Synskadade. David som är UA:s förste vice ordförande är en stjärna som under de gångna två åren visat ett stort engagemang i alla de frågor som rör påverkansarbete och nätverkande. David har en vilja som aldrig sviker, hans idéer och tankar mynnar ut i projekt som han mer än gärna driver. David vet hur viktigt det är med olika typer av personligheter i en styrelse, inte minst då han sitter i en förbundsstyrelse men även är engagerad lokalt på Gotland. David sviker aldrig sig själv och tar varje uppgift med största allvar, det finns ingen gång där han låter andra köra över honom. David har ett brett stöd av medlemsorganisationerna som arbetar med funktionsnedsättningar vilket ger honom en bred grund och ett brett perspektiv i grunden. David har den kompetens som sökts hos valberedningen, han har en stark förankring i medlemsorganisationer och har inget emot att jobba hårt för att vara med att skapa ett LSU som förs framåt. David är dessutom med sin ålder en stor tillgång för de som ser ungdomar som en resurs. David är en stor tillgång för UA och vi delar gärna med oss av honom där vi vet att han kan vara med att göra skillnad.
- Detta är varför vi valde att nominera David Lindvall till LSU:s valberedning 2011, och med 32 röster fick han plats i densamma. Vi önskar David ett stort Lycka tillpå sin post i valberedningen!

Nordiska tankar

Det är spännande att vara engagerad i ett ungdomsförbund som UA. Inte en dag är den andra lik. Nu i veckan har jag varit på styrelsemöte i den nya nordiska organisationen Nordisk förening för unga med funktionsnedsättningar/Nordic association of youth with disabilities (NAYD). Vi var inte hela styrelsen där men vi svenskar var väl representerade med mig själv och Fredrik Jonsson från Unga Synskadade.

Jag tycker det är lärorikt för mig själv men även för organisationen för att träffa andra organisationer i Norden som arbetar med ungdomar med funktionsnedsättningar. Det är en styrka vi får, och den kunskap vi kan ge till andra är en styrka för dem.

Det här mötet var ett av de viktigaste vi kommer ha, vi bestämde vad vi vill göra under det här året och hur den verksamheten ska komma att se ut. Jag gillar visionärt tänkande, jag gillar att fundera och reflektera över den riktning en organisation ska få, jag gillar att jag får förmånen till det här arbetet. Men framförallt gillar jag att kan engagera mig med hela mitt hjärta i de frågor jag brinner allra mest för.

/Erika S

fredag 19 november 2010

Hej alla Unga Allergiker!

Gud vad tiden går fort när man har roligt. Den senaste tiden har bara flugit fram och inom projektet ”Näven i bordet” har det nu varit en konferens.

Konferensen utspelade sig i Älvkarleby en bit utanför Gävle och vi alla som var där lärde oss massor. Bland annat fick vi testa på hur det är att hälla vatten i en mugg när man är synedsatt och hur det är att gå med blindkäpp. Vi lärde oss även mer om diskriminering och hur man skriver en bra debattartikel. Mer bilder från helgen kommer snart upp på www.navenibordet.se

Så vad händer nu?

Jo, nu ska här skrivas debattartikel och delas ut informationskort. Påverkansarbetet ska helt enkelt få sig en kick.

Vill du vara med och dela ut informationskort (tex. i din stad), skriva debattartiklar eller hitta på annat påverkansarbete. Hör av dig till sofie.lindberg@ungaallergiker.se

Här är en bild från platsen vi var på. I det röda huset längst upp på kullen bodde vi.

onsdag 17 november 2010

Näven I Bordet

Hejsan alla bloggläsare:
Nu i helgen var det näven i bordet konferans. Den var riktigt rolig och jag blev glad att jag åkte på den. En rolig helg med massa intressanta föreläsare om bl.a tillgänglighet, pr och diskriminering.

tisdag 2 november 2010

Specialfika

För en vecka sedan så avslutades styrelseutbildningen med den nytillträdda förbundsstyrelsen (läs om oss på UA:s hemsida - Föreningen - Styrelsen).

Vi fick under fyra dagar lära känna varandra, organisation och inspirera varandra till vad vi vill åstadkomma under mandatperioden. De två första dagarna avnjöts på Såstaholms konferens där vi bland annat hade inspirerande diskussioner över ett par koppar kaffe, te och saft - och självklart goda bullar. De flesta var trots de goda bullarna avundsjuka på Sofia O:s fruktkorg.

Vad är en kanelbulle mot en härlig fruktskål?
Nina fick nitlotten med bulle och Sofia O drog vinsten och fick en fruktskål
Det är inte ofta specialfikat lockar mer än det proppat med allergener. Ska det egentligen vara så? Ska verkligen allergiker få sämre fika för att de är allergiska?
Nej, tack för att vi andra avundsjukt fick snegla mot den underbara fruktskålen.
//Erika S

lördag 30 oktober 2010

En bit på vägen

Idag var jag och simmade på en liten simhall i närheten där jag bor. När jag tvättade mina händer på toaletten upptäckte jag till min glädje att tvålen var parfymfri. Äntligen ett steg i rätt riktning för tillgängligheten, tänkte jag.

Dock blev jag inte lika glatt överraskad då jag upptäckte att tvålen i duscharna var med parfym. Själv klarar jag av milda dofter, men jag vet att det är många andra som inte tål parfymdofter över huvud taget.

Nästa gång jag går på simmet tänker jag fråga personalen varför inte all tvål är parfymfri. Fram tills dess ska jag vara positiv och tänka att simhallen antagligen har påbörjat sitt arbete för att göra lokalerna mer tillgängliga. Att byta ut handtvålen till en parfymfri variant är ju trots allt en bit på vägen i rätt riktning och något som ska uppmuntras!

Simma lugnt!
//Nina

fredag 22 oktober 2010

Styrelsemöte numero uno

Ikväll kommer förbundsstyrelsen till Stockholm för vårat första styrelsemöte tillsammans. Mycket spännande!
Det kommer bli en späckad helg med många braiga beslut och trevligt häng!

/Erika S.

tisdag 19 oktober 2010

Infokorten har landat

I förra veckan kom ett stort paket in på kansliet. Ett paket fyllt med informativa små kort.


En idé som föddes på Fight for your rights-konferensen i våras finns nu på riktigt!

tisdag 12 oktober 2010

Hedersmedlem

UA fick även en ny hedersmedlem under helgen. Här kommer motiveringen:



Joanna har även under sina fyra år i förbundsstyrelsen varit med och fullföljt i princip alla sina drömmar inom UA. Hennes anteckningar från mandatperioden 06/08 med idéer och tankar kan nu bockas av en efter en.

Så grattis Joanna till ditt hedersmedlemskap! Nu blir du aldrig av med UA!

Styrelsen 2010-2012

Nu är helgen med Riksöverläggningen tyvärr slut för den här gången. Ett nytt koncept med att ha möte under två dagar och blanda det med diskussioner gick mycket smidigt och många kloka beslut togs.

Bland annat så valdes en ny supersnygg styrelse! (ledsen ni som avgått, ni är inte riktigt lika snygga som den tillträdande :P )
I förbundsstyrelsen sitter nu:
Erika Sohlberg - förbundsordförande
David Lindvall - 1a vice ordförande
Nina Nilsson - 2a vice ordförande
Sofia Fehler - ledamot
Herman Zenk - ledamot
Magnus Reimbertsson - suppleant
Erika Övergaard - suppleant
Sofia Olsson - suppleant

Så ett stort grattis till alla som valdes in i den nya förbundsstyrelsen!

måndag 4 oktober 2010

Tillgängligt!

Häromdagen följde jag en vän till Gävle Högskola och där möttes jag av en ovanlig skylt. Nu vet jag ju inte hur bra det följs men tanken är god i alla fall.
Har ni sett liknande skyltar någon gång? Förutom på bussen då där man hänvisar att allergiker ska sitta på en viss plats i bussen.
Skriv gärna en kommentar om ni har upplevt liknande exempel på tillgänglighet.

Till slut vill jag säga: Mer tillgänglighet åt folket!

tisdag 28 september 2010

Vett och ettikett med allergi?

Nej, nu får det faktiskt vara nog.

Jag brukar ibland kika in till Ribbing på DN för jag tycker att det ändå är ganska intressant med vett-och-ettikett-frågor, kanske mest för att jag sällan reflekterar över sådant.

Men idag, så kikade jag in och hittade en fråga med rubriken: Glutenfri bjudning?
Woho tänkte jag då, nu kommer det stå att självklart ska värden tillhandahålla mat till sina gäster som denne tål.
Men oj så fel jag hade.

En allergiker ska tydligen inte kunna begära att få mat som denne tål på en bjudning
"Nej, man kan inte förvänta sig eller begära att någon, inte ens den egna släkten, ska tillreda specialmat på grund av att en i sällskapet har en matintolerans. " - Margareta Ribbing

Nu måste jag själv backa bandet. Innebär det att en person med allergi ska ha med matlåda?
Alltså en person som har en funktionsnedsättning inte ska få delta på middagar?
Innebär det då att jag ska be min rullstolsburna vän ta trapporna till min lägenhet, eftersom jag måste ta den med matkassarna?
Att jag ska be min blinda gäst gå utan blindkäpp/ledarhund, eftersom det blir ju så rörigt då?

Hör ni hur det låter? Det skulle aldrig accepteras att jag skulle be mina vänner och gäster göra så. Men att neka en gäst mat på grund av allergi det är fullkomligt acceptabelt?

Allergi är en funktionsnedsättning som kan tvinga personen att snabbt uppsöka sjukhus på grund av anafylaktisk chock/annan reaktion.
Allergikern har aldrig valt att vara allergisk.

Jag kan förstå att folk inte tänker på mig när de har middagar eftersom jag är vegetarian, men det är helt och hållet självvalt. Ofta kan jag äta delar av maten och äta en kvällsmacka senare. (Även om jag bland mina närmsta vänner blir riktigt sur om de "glömt" att jag är vegetarian till sedan länge planerade nyårsmiddagar...)

Tillbaka till ämnet. Att kunna ge sina gäster mat de inte blir sjuka av är väl en bra grund?
Inte skulle väl du servera dåligt kött till någon?
Inte heller skulle du servera något som får din gästs luftrör att svullna upp och hindrar gästens andning? Eller?

Jag kommer fortsätta att inför varje "bjudning" jag har fråga gästerna om allergier/matpreferencer.

Det handlar ju om att skapa en måltid som samtliga kan njuta av, är det inte fin ettikett att bjuda på mat som man inte dör av?

/Erika

söndag 26 september 2010

Nordisk förening för unga med funktionsnedsättningar

Så då var den här helgen "avverkad". Helgen i Oslo har gett mig ett driv som jag saknat lite tidigare. Den beslutsamhet jag känner idag har jag nog aldrig riktigt känt.

Men ska jag bli irriterad över personers okunskap för att känna det här drivet? Jag tycker det verkar överdrivet... men nu är det så.

Att träffa andra nordiska förbund som arbetar med funktionsnedsättningar har varit oerhört givande. Men än en gång har en livshotande funktionsnedsättning glömts bort, nämligen allergi.

Jag tycker inte att det är okej att ha rökpauser på ett möte där det samlas människor. Speciellt inte när det ska diskuteras frågor såsom funktionsnedsättning och tillgänglighet.

Jag tycker inte att det är okej att placeras i ett fack för att jag har en funktionsnedsättning. Jag har samma rättigheter som alla andra och behöver inte särskiljas från någon annan (mer än att vi alla individer är olika).

Jag tycker inte att det är okej att folk struntar i mina åsikter bara för att jag inte kommer från en organisation med företrädare i hela Norden.

Men...
Jag tycker att det finns mer att göra.

Jag tycker att det ska till en förändring i attityd hos alla, även personer med andra funktionsnedsättningar.

Jag tycker att i år är rätt år för att göra den skillnaden.

Jag tycker att vi tillsammans ska sträva efter ökad tillgänglighet för alla.

♥ Erika

fredag 24 september 2010

Nordiskt samarbete

Lite senare ikväll så åker jag och Sofie till Oslo för att vara med på en nätverksträff förr ett nätverk för funktionsnedsatta i Norden. Oerhört spännande!

Jag är så där spänd och nervös inför att åka i väg. Tänk om alla andra redan känner varandra och är värsta bundisarna? Tänk om alla tycker jag har knäppa åsikter?
Fast jag vet att jag har Sofie vid min sida och de andra svenska ungdomsförbunden som jag träffat tidigare.
Mina åsikter kanske kommer låta knäppa men det är väl kanske det som kan få ett samarbete att gå framåt?

Jag borde inte vara nervös för det här, eller?
En del av nervositeten kommer också från en press jag delvis lagt på mig själv men som jag känner kommer lite från medlemmarna också. Det här är något som inte bara ska bli en massa prat utan det här ska bli ett nätverk/samarbete som alla ungdomsorganisationer ska tjäna på och utvecklas av.

Ohh..! Men spännande det kommer det bli. Jag har slipat på engelskan och hoppas att det är underförstått att vi ska använda engelska. (Danska är inte direkt en av mina dolda talanger)

♥ Erika

onsdag 22 september 2010

När något som skapar tillgänglighet blir otillgängligt.

Hejsan,

Som ni kanske redan vet bor jag i Gävle och åker därför tåg varje morgon. På vägen till tåget ser man alltid massvis med konstiga, roliga och knepiga saker. Jag brukar inte bli arg över att hitta nya saker att titta på i min hemstad men en morgon blev jag riktigt förbannad faktiskt. Bilden till vänster visar en blindskriftstavla som är ganska vanligt på tågstationer nuförtiden. Men ser ni, det är några puckon som ställt cyklar framför. Hur tror de då att en synskadad person ska kunna använda tavlan?! Äntligen har man gjort Sveriges tågstationer liiite tillgängligare och då förstör andra (förmodligen) seende människor. GRRR!
Detta visar återigen att vi måste vara ännu tydligare i vårt budskap när det kommer till tillgänglighet.
Jag skulle vilja jämföra denna situation med en annan situation då allergi eller astma är inblandad men kommer inte på någon bra just nu. Gör du?

Kram!

Sofie Lindberg, projektledare

tisdag 21 september 2010

Inspiration från andra sidan Atlanten.

Igår läste jag i DN att New York föreslår rökförbud i stadens parker för att alla ska kunna njuta av den friska luften (och med detta i åtanke kan vi dra parallellen att luften inte är frisk när andra röker). Detta påhitt är inte helt nytt, Vancouver har redan infört rökförbud i stadens parker. Kanske p.g.a OS tidigare i år?

Jag tycker det är oerhört intressant att i den information som jag lyckats hitta om dessa rökförbud är att fokus ligger på att alla ska kunna andas frisk luft. Få som läser artiklarna kommer nog tänka på det obehag rök kan väcka för personer med astma och allergi. Dock gillar jag att det inte blir "stackars allergikerna ska numer kunna få vara i stadens parker" utan att fokus ligger på allmänhetens välbefinnande.
Och det är väl det vi i slutändan vill komma åt? Att alla ska kunna få delta i samhällets gemenskap utan att må dåligt?

♥ Erika

måndag 20 september 2010

Insikter

Under helgen har något förflyttat sig från teori till verklighet i min värld. Jag har nämligen gått från att vara sambo med en glutenintolerant person (personen studerar i England under hösten) till att vara kombo med en doft- och citrusallergiker. Helt plötsligt handlar det inte bara om att köpa två sorters kakor till fikat (självklart kostar den "speciella" kakan dubbelt så mycket...) utan även om att rensa badrummet, städskåpet, köket och klädkammaren på diverse allergener. Handtvål, duschtvål, parfym (sambons, jag använder endast vår kära Bats!), raklödder, citroner, apelsiner, WC-Anka citrus, rengöringsmedel för kök, rengöringsmedel för toan... Ja, ni vet vad jag pratar om.

Intressant hur det har inflytande över ens vardag. Och hur man den ena dagen upplever att man har koll på läget för att sedan plötsligt inse att man har missat hälften av lägenhetens allergener. Plötsligt är varje stund i ens egna bostad som att befinna sig i ett UA-sammanhang. Man kan liksom inte stänga av när man åker därifrån. Den generella försiktigheten man vidtar (ur astma- och allergiperspektiv) för andra människors skull räcker inte. Det är ännu en gång bekräftat att mänskliga möten berikar och utvecklar oss alla!

onsdag 15 september 2010

Har det redan gått två år? Det gick snabbt!

UAs Riksöverläggning för två år sedan var min första dag som lokalföreningsombudsman. Det var en omtumlande helg med mycket nya intryck, men samtidigt en perfekt introduktion till UA och alla härliga människor som gör denna organisation till vad den är.

Nu är det mindre än en månad kvar till nästa RÖ. Tiden har gått fort men det har verkligen hunnit hända mycket på lokalföreningsfronten under dessa två år. UA har nu nästan dubbelt så många lokalföreningar, från sex till tio stycken, och det lokala engagemanget är starkare än någonsin.

Du har fortfarande chans att delta på årets RÖ. Vill du vara med och påverka UAs framtid för de nästkommande två åren? Skicka i så fall ett mail med dina kontaktuppgifter till:
ro@ungaallergiker.se

Du kan läsa mer om RÖ här

//Simon

tisdag 14 september 2010

Demokratisk rättighet och skyldighet

I år 2010 är det riksdagsval (och val till kommuner och landsting förstås) och i en demokrati som Sverige har vi rätten att utöva den demokratiska rättigheten att rösta. Men se det inte enbart som en rättighet, det är din skyldighet att rösta. Din skyldighet att nyttja din röst till det du vill ska forma Sverige de kommande fyra åren.

För mig har det inte varit ett lätt val. Jag lyckades få ner mina alternativ till två partier och jag har blivit mer och mer frustrerad ju mer jag pratat med partirepresentanter, det finns alltid något jag inte håller med om. De senaste dagarna har jag dessutom mest fokuserat på frågor där min åsikt skiljer sig mot partiets. Bra val? Kanske, jag har fått ifrågasätta mycket, men desto mer har jag fått inse att det inte finns ett endaste parti som jag till 100% kunnat lägga min röst på.

Det blev ett taktiskt val för mig.
Och jag stödjer helhjärtat kampanjen Rösta Demokratiskt! samtidigt som jag är glad för att ungdomsorganisationen Ungdom Mot Rasism kämpar så hårt för sin sak! Alla UMR:are där ute, keep up the good work!

Och till alla UA:are rösta på söndag eller förtidsrösta! Och rösta demokratiskt!

/Erika

Live från baren

Hej kompisar!

Jag ær på jobbet med jobbets dator, dærav inga svenska bokstæver. Håll ut!
Ni vet de dær texterna på cigarettpaketen som varnar før alla møjliga grejer och ska få folk att inte køpa cigaretter? Jag undrar lite øver dem, har det hjælpt? På de danska paketen står det saker i stil med att det ær beroendeframkallande så børja inte, du kan få leversjukdomar, hjærtsjukdommar, bli impotent , få dålig hud, du kan dø. Allt det dær verkar folk ju strunta i. Det ær væl fine, det rør bara dem. Men det dær med at det ær farligt før din omgivning då? Det står också på vissa men jag anser att det borde betonas mer. Folk kan ignorera risker før sig sjælv men de borde inte få sætta andra i fara. Jag såg ett paket nyligen dær det stod " Røk inte i nærheten av barn, de har rætt att vælja sjælva". Fint nog. Men har inte vi andra också det? Jag vill också vælja tack. Vad kan man skriva på de dær paketen så att folk førstår?

Ida

lördag 4 september 2010

Att hitta utmaningar

Att se utmaningarna - inte hindren. Det är så jag vill leva min vardag. När jag stöter på ett problem vill jag inte se på vilket sätt jag blir begränsad - jag vill se de möjliga lösningarna. Ett positivt tankesätt underlättar för att hitta nya vägar att lösa saker på.

När jag går på skoaffär finns oftast inte skor i min storlek, så då går jag på barnavdelningen istället. Att springa är ett av mina intressen, men ibland blir min astma till ett hinder. Men då slutar jag inte att springa, utan tar på mig en springtröja som värmer om halsen så att luftvägarna inte blir så kalla. När min pall är för hög för att passa vid bordet kapar jag dess ben.

Naturligtvis går det inte alltid att på egen hand lösa sina problem. Ibland krävs omgivningens hänsyn och samarbete. Om man inte kan gå till skolan för att lärarna använder för mycket parfym så ska man inte behöva lösa det genom att bära gasmask i klassrummet. I det fallet krävs det minst ansträngning av läraren för att lösa problemet - det räcker ju med att hen inte tar på sig parfymen på morgonen.

Jag tror att alla problem går att lösa och att man inte ska begränsa sig i onödan. Det handlar både om sin egna inställning och om omgivningens vilja att samarbeta och anpassa sig. I Sverige år 2010 tycker jag det borde vara en självklarhet att det fanns en så grundläggande mänsklig respekt för varandra att många vardagliga problem som uppstår på grund av astma och allergi skulle kunna undgås, till exempel folk som röker utanför sjukhusentrén. Det är den respekten och förståelsen för varandra som jag vill kämpa för. Det är en utmaningen jag är villig att anta!

Men än har jag och alla andra eldsjälar inom Unga Allergiker en lång bit kvar att gå innan vi har löst den utmaningen. Därför passar jag på att ta egna sporrande uppgifter under tiden - min senaste är att försöka göra en tjejklassiker eller halvklassiker, något jag verkligen känner mig peppad för! Hoppas att ni slipper onödiga hinder i eran vardag, utan finner egna utmaningar som är både utvecklande och inspirerande!

Mvh Nina

torsdag 2 september 2010

Våga!

Att våga vara sig själv är inte alltid det enklaste. Men att du som allergiker vågar stå på dig i mataffären, restaurangen, skolan eller på andra liknande platser när det gäller dina behov kan aldrig vara fel, det hjälper bara människor att inse att alla ska ha samma rättigheter. Vist det kommer finnas människor som tycker att ni är besvärliga, men det är ju inget som ska lastas på er som allergiker eller astmatiker. Tänk inte på att ni är begränsade att gå ut, utan tänk att om ni vill äta ute med era kompisar så GÖR DET! Det kan leda till att nästa gång ni går ut så kanske inte den tanken kommer upp om att ni är besvärlig, utan att ni ska ha en rolig stund istället. Även att andra allergiker och astmatiker blir bemötta på ett vänligt sätt.

Om du börjar med att stå upp för dina rättigheter som allergiker eller astmatiker så kommer det vara fler som vågar. För tillfället är det få av personaler på restauranger eller dylika platser som vet vad det innebär när vi ställer krav på att få mat eller annat anpassat för oss allergiker och astmatiker. Men det är på väg att förbättras!

Fortsätt att våga, fråga på även om det känns som ni är besvärliga. Men så är inte fallet!
Ni hjälper bara samhället att få upp ögonen!

Våga, Våga och kämpa lite till! Det kommer hjälpa många!

söndag 29 augusti 2010

Styrelsemööööte!


Styrelsemöte i Stockholm! Man skall vara seriös. En lakritspipa kan hjälpa ibland.

lördag 21 augusti 2010

Höstelihöst

Så känns det i alla fall, trots knepig värme här nere på kontinenten. Det är helt vilt kvavt och fuktigt i luften hela tiden, antar att det betyder mer regn. Vilket på något sätt är bra, för det håller ju nere de pollenpartiklar som fortfarande cirkulerar. Höst innebär även att det är dags för RÖ snart! Det betyder att man får se all er fina aktiva igen och fatta en massa viktiga beslut om vår kära förenings framtid, t.ex ska en ny styrelse väljas vilket ju är riktigt spännande. De kommer, som jag är med och gör nu, välja vilka vägar UA ska vandra de närmsta två åren. Det innebär ett stort ansvar att acceptera en sådan post men det är också otroligt inspirerande att se resultaten av sitt arbete och vad det betyder för våra medlemmar. Hoppas att få se många av de fina ungdomarna från sommarens kalasläger och andra godbitar där i oktober!

Ses,
Ida

fredag 23 juli 2010

Summer camp '10

Så var det över... Igen...
Efter två veckor i norra Skåne med ett underbart ledargäng och de härligaste kidsen i landet känns det absurt att vara hemma igen. Inga kollegor att skoja med, ingen lägerchef som kan fatta alla viktiga beslut, ingen som lagar och serverar mat på regelbundna tider, inga ungdomar att hålla koll på och ingen Göran att akta sig för!
Det har varit tio magiska dagar med aktiviteter som paddling i skånsk å, paintball, go-cart under bar himmel, bad, DJ-skola, clown- och mimworkshop och meditation. Vi har även hunnit med massvis med lekar och annat på gården. Vi har haft temadag under rubriken mänskliga rättigheter och vi har haft disko. Någonstans emellan alla dessa aktiviteter tror jag att vi han med att sova några timmar också.
Det som gör att tomheten efter ett läger går att överleva är minnena. Lägerkärlek, nya vänskaper, ungdomar som har växt, den otroliga sammanhållningen i gruppen och självklart tacksamheten över att ha varit en av dem som gjort allt detta möjligt!
Detta var en kort reflektion från en utav lägerledarna. Vill ni läsa mer om vad deltagarna tyckte finns "lägerdagboken" att läsa igenom! Den i stunden skrivande lägerledaren har alla dessa dagboksinlägg bredvid sig, i pappersform, och kommer publicera resterande inlägg så snart han passerat post-lägertröttheten.

måndag 5 juli 2010

Almedalstruppen rapporterar


På plats i politikens huvudstad den här veckan, Visby och Almedalen, är sex representanter för Riksförbundet Unga Allergiker, följ oss live på twitter

Två dagar in i veckan har vi njutit av det underbara vädret och självklart klagat över att vi inte kan slappa på stranden. Istället för sol och bad har vi ägnat dagarna åt seminarier kring funktionalitetspolitik och minglat.

Söndagens höjdpunkt var när David fick den stora äran att delta i HSOs eftersnack efter deras utfrågning av Schelin. Och för er som inte kan vara på plats i Visby så har de webb-tv sändningar så att vi alla får chansen att ta del av tillgänglighetspolitiken. (Textas och teckentolkas LIVE!)

Måndagens höjdpunkt var att vi äntligen körde igång vår grej.

Foto: Emma Arwidson, HSO

På med gasmasker och laddade med nytillverkade politikbroschyrer gav vi oss ut på Visbys gator för att uppmärksamma problemen med osynliga funktionsnedsättningar, som astma och allergi. Vår lilla promenad gav oss mycket uppmärksamhet och vi hoppas att fler fick upp ögonen för vår funktionsnedsättning och hur det kan bli ett funktionshinder.

Unga Allergiker tycker att det ska vara en självklarhet att kunna delta i demokratiska processer som partiledartal och andra öppna debatter. Tyvärr har det än en gång bevisat att vårt förbund fortfarande behövs.
Det är ingen självklarhet att respektera sina medmänniskors önskan om att kunna delta i den offentliga miljön utan riskera att bli sjuk av parfym, rök eller andra dofter. Trots ett kort snack med Vänsterpartiets partiledare Lars Ohly så har vi en lång väg kvar till att få delta på lika villkor.

Håll er uppdaterade och nöj er aldrig med att det "inte är så farligt". Nöj dig när du kan delta på samma villkor som alla andra!

/Almedalstruppen genom Nina och Erika

Unga Allergikers sju punkter för förändring

Vi befinner oss just nu på Almedalsveckan i Visby, för att kunna påverka politiker och andra makthavare samt för att kunna sprida våra politiska budskap inför valet. Vi har sammanställt en lista med sju konkreta punkter som vi anser vara de viktigaste förslagen för att förändra det ojämnlika samhälle som vi lever i idag.

Glöm inte följa oss på twitter under våran vistelse här, http://twitter.com/ungaallergiker.

Unga Allergikers sju punkter för förändring

1. Otillgänglighet ska klassas som diskriminering
Vi vill ställa ställa högre krav på offentlig sektor för att de ska kunna uppnå en standard som gör att privat sektor och näringslivet efterföljer, integrera attitydförändringar i arbetet mot diskriminering och otillgänglighet samt att vi vill att tanken om otillgänglighet skall genomsyra all lagstiftning (börja med att förändra PBL!).

2.Tillgänglighetsperspektivet ska genomsyra alla högre utbildningar
Precis som att genusperspektiv återfinns i varje kurs på högre utbildningar ska även tillgänglighetsperspektiv och funktionsnedsättningsperspektiv också genomsyra all högre utbildning. I synnerhet lärarutbildningar, vårdutbildningar, restaurang- och hotellverksamhetsutbildningar och arkitekturutbildningar.

3. Rökförbud på arbetsplatser inom den offentliga sektor samt alla vårdinrättningar och privatägda skolor
Genom att erbjuda hjälp att sluta röka i större utsträckning till de anställda så vill vi att rökförbud på offentliga arbetsplatser inte ska vara något som kommunerna själva bestämmer utan att det är reglerat från nationell nivå. Detta för att skapa en så jämlik vård som möjligt. I detta innefattas även privata vårdinrättningar och friskolor. Ingen patient eller elev ska behöva bli utsatt för passiv rökning när de vistas på en plats där de måste vara.

4. Inga särlösningar!
I den mån som man faktiskt kan undvika särlösningar och där det är möjligt att integrera tillgängligheten i det redan befintliga skall det så ske. Kosta vad det kosta vill, vi vill inte särbehandlas. Vi är som alla andra.

5. Nollvision mot otillgänglighet inom kollektivtrafiken!
Kollektivtrafiken ska vara tillgänglig för alla, oavsett funktionsnedsättning. Därför tycker vi att det borde vara förbjudet att äta nötter och andra luftburna allergener i kollektivtrafiken. Vi tycker även att alla hållplatser och stationer ska vara tillgängliga även ur våra perspektiv.

6. Fråga oss som vet
Det offentliga Sverige har varit väldigt dåliga på att utnyttja ideella organisationer och vårt kunnande om människors vardag i lagstiftning och utredningsarbete. Vi vill se att Regering och Riksdag i större utsträckning vänder sig till oss i frågor där vi besitter den kompetens som är adekvat.

7. Gemensamma, blocköverskridande lösningar
Vi anser att det bästa vore är att de lösningar som tas fram är blocköverskridande för att freda dessa vid eventuella maktskiften.

torsdag 24 juni 2010

Nytt (allergivänligt?) jobb

För några veckor sen fick jag jobb på en bar här i Köpenhamn, en jättefin en med massor av trevliga människor. Det är en bar som också är café, biljard-hangout, visar sportevent på tv, har bordfotboll och dart samt allmänt trevlig atmosfär. Dock finns det några grejer som gör att detta aldrig kommer bli ett hak som vi allergicertifierar ( om vi skulle syssla med sånt).

1. Man får ta med sig egen mat och äta i lokalerna. Detta tycker många är väldigt trevligt men människor med luftburna allergier kanske inte håller med.
2. Det serveras jordnötter.
3. Det finns ett rökrum. Det är väl bara bra tänker ni kanske, att man begränsar rökandet. I Danmark är det okej att röka inomhus på ställen under en viss kvadratmeter och eftersom mitt jobb har hyfsat stora lokaler har vi alltså rökrum. All good - om det inte bara funnits en dörr och två dörröppningar. Och om folk faktiskt brydde sig om att stänga den dörren.
4. Alla i personalen, utom jag, röker. Och det är okej att ha rökpaus i köket, där vi tar hand om disken, hämtar nya glas, fyller på ölkaggar osv. Så även om jag kan undvika att hämta glas i rökrummet för det mesta så kan jag inte undvika att vara i köket.
5. Det är okej när folk tar med sig hundar in i lokalen. Det gör de visserligen inte under särskilt lång tid oftast men det händer.

Vad säger ni, allergivänlig bar of the year?

Såhär ser det dessvärre ut på rätt många ställen. Danmark har en bit kvar att gå helt enkelt.

Knus
Ida

tisdag 22 juni 2010

Äntligen!

Ända sedan man började märka att våren verkligen var på väg, att det antagligen inte skulle komma en snöstorm till, att vi faktiskt inträtt i en årstid allmänt betraktad som icke-vinter och man kunde börja vara utomhus utan att ha på sig alla kläder man äger - ända sedan dess har jag gått och väntat lite på att ögonen och näsan ska börja klia. Jag har lyckligtvis inga större problem med björkpollen, som ju går igång mycket tidigare, det är gräsets pollen som bråkar mest med min kropp. Eftersom denna allergi eskalerat mer och mer för varje år det senaste har jag lite nyfiket ( på samma sätt som man är nyfiken på hur det känns att bryta benet, om man inte gjort det) väntat för att se vad denna sommar skulle ha att komma med. Det har dröjt och dröjt, jag har hunnit tänka att Danmark kanske är gräspollenallergikernas välsignade land men NU, har symptomen äntligen manifesterat sig. Ögonen kliar, näsan kittlas, nysningarna avlöser varandra och tröttheten segar ner kroppen. Perfekt timing inför Roskildefestivalen. Note to self, glöm för guds skull inte pollenpillren i packningen. Önskar bara att de hjälpte helt och hållet...

Ida

fredag 18 juni 2010

Lyckan i att få göra som alla andra

Sedan jag kom in i tonåren har mina allergier försvunnit, en efter en. Jag är en av de lyckligt lottade som har vuxit ifrån nästan alla mina allergier. Igår testade jag att äta mandel, och även det gick bra. Den där lyckan jag känner när jag får äta något nytt, upptäcka outforskade områden - det gör mig så glad!

Det bästa med att allergierna växte bort var att jag (hur sjukt det än låter) kunde göra fler saker och kände mig mer normal. När jag var liten insåg jag inte hur onödigt mycket jag lät min allergi begränsa min vardag. Det var först när jag började kunna följa med kompisarna och fika, kunde köpa popcorn på bion och kunde äta glassen som delades ut på skolavslutningen - det var först då jag förstod hur mycket jag hade avstått från för min allergi.

Jag minns första gången jag var på ett café och beställde fika. Det kändes så lyxigt och jag var sprudlande glad. Att ta en fika är något som många gör minst en gång i veckan, en vardagsgrej. Men jag hade aldrig gjort det i hela mitt liv. Att sitta där och fika, precis som alla andra, det var lycka.

Den lycka som jag upplevde första gången jag satt på ett café, första gången jag slapp ta med egna popcorn till bion, första gången jag åt glass på skolavslutningen som alla andra, den lyckan vill jag att alla ska kunna uppleva. Lyckan åt att kunna göra som alla andra, att inte behöva avstå från något för sin allergi. Det finns sätt att baka glutenfria bullar. Det går att skriva vilken olja popcornen på bion är poppade i. Det är inte så svårt att köpa mjölkfri glass till skolavslutningen.

Många av de hinder jag som allergiker stötte på hade lätt gått att undvika. Det handlar om hur pass villig omgivningen är att göra de där små förändringarna, som betyder så pass mycket för många allergiker. Det är förändringar som borde vara självklara och något som vi borde kunna kräva.

//Nina

tisdag 8 juni 2010

Om jag vågar så vågar du!

Vilka av er i UA har någon gång valt att inte fråga om det inte finns godare mat än den "allergikost" som erbjuds?
Vilka av er i UA har någon gång valt att inte säga till när någon ätit nötter/rökt/skalat apelsiner/vad helst som gör dig sjuk för att inte verka "jobbig"?
Vilka av er i UA har någon gång valt att gå undan till ett avskilt område för att ta er medicin när ni blir sjuka?
Vilka av er i UA har någon gång tänkt "imorgon så ska jag våga säga ifrån"?

Jag tror det finns flera av er där ut som svarat ja på någon eller flera av dessa frågor. Min fråga till er är varför?

Att ha en funktionsnedsättning (astma/allergi) behöver inte innebära ett funktionshinder (att astman/allergin begränsar ditt vardagliga liv).

Vi kan alla säga ifrån. Vi alla vågar.

Jag har länge sett mig som den där lilla mesen som hellre går undan än att säga ifrån. Men jag har fått nog. Jag orkar inte det längre.
Jag ska inte låta något begränsa min vardag. Och jag ska verkligen inte låtan någon annan begränsa den. I och med detta vill jag inte heller att någon ska begränsa någon annans liv.

I helgen gjorde jag något för första gången. Jag stod upp för alla er allergiker där ute och jag vill att ni gör mig sällskap. Jag vill att ni säger till när någon gör så att ni mår dåligt, jag vill att ni kräver god och bra mat i skolan, på arbetsplatsen eller varhelst ni vill äta.
Men främst vill jag att ni ska vara stolta över de ni är och inte skämmas över er astma/allergi.

Slå näven i bordet
Ta ingen skit
Stå upp för att leva ett liv utan begränsningar (för om jag kan göra det, så kan du det också!)

/Erika

måndag 7 juni 2010

Inspiration, glädje, trötthet, framtidstro

Det var precis så jag kände igår när jag ramlade in hemma hos mina föräldrar i Stockholm, och ja, jag styrde stegen till soffan direkt, ingen tid att slösa. En vecka i möjligheternas stad, Leksand, gav både inspiration till allt jag vill göra i UA och i livet samtidigt som jag var oerhört trött av alla idéer som slogs om uppmärksamhet (både i mitt eget huvud och i samtal med andra deltagare).

Jag hade den stora förmånen att tillsammans med David åka på LSUs (Sveriges Ungdomsråd), Tällbergs Foundations och YES's (Youth-Entrepreneurship-Sustainability) globala konferens Rework the World. 1700 deltagare (lika många som UA har medlemmar, det var mäktigt!) från 120 länder samlades i Leksand för att diskutera allt du kan tänka dig, och framför allt för att nätverka.

Nog för att alla workshops och föreläsningar var mer än inspirerande så var det alla pauser som gjorde hela resan värd. David och jag åt lunch och middag med mängder med nya människor från hela världen, vi satt ett par timmar och diskuterade engagemang med några från Ghana, Uganda och Kenya, och tro mig; vi har saker att lära!

När det kommer till alla samtal så var en av de mest inspirerande människorna Stefan Flod (ordförande för Ung Pirat) och jag tror verkligen att UA kan få användning av de idéerna han delade med sig av, och som han så fint uttrycker det; sharing is caring

Stefan var inte den enda vi träffade som lämnade avtryck, men skulle jag nämna alla med namn så kommer vi få fortsätta med det här tills skolan börjar igen, och då hinner jag verkligen inte förverkliga alla mina idéer.

Jag hoppas verkligen att UA kan skicka deltagare på konferensen 2012 i Alexandria, Egypten, för vi kan och vi ska lära oss av andra ungdomsorganisationer, lika mycket som vi ska dela med oss av det vi kan.

/Erika

torsdag 3 juni 2010

Tillbaka, och lite arg... och entusiastisk!

Hejhej.
Nu är det Madeleine Malmros som skriver denna vecka. Jag har varit föräldraledig i över ett år, men kom tillbaka i april. Vad det känns kul att vara tillbaka på vårt kära UA!

Som vanligt är det massor att göra, och det som ligger på mitt bord just nu är saker såsom handkasserapport, personalfrågor och Ungdomsstyrelseredovisning. Men än med exalterad är jag över två saker.
1. Almedalsveckan! UA kommer i år åka till Almedalen för att kolla in tillgänglighetsläget, väcka våra frågor på så många ställen vi bara kan och förhoppningsvis möta våra medlemmar som är där. Extra viktigt är det att närvara eftersom det är valår, men blir det så lyckat som jag tror kommer vi naturligtvis vara där i framtiden också.
2. Lägret! I år ligger lägret tidigare än de senaste åren, och det gör förstås att lägerförberedelserna ligger tidigare. Vi har sedan läge tillbaka haft fullt på deltagarfronten, så nu handlar det om information som ska ut, planering och resor som ska bokas.

När jag bokade lägerresorna häromdagen slogs jag återigen av hur galet det är att boka resor som allergiker. En resa som jag bokade höll jag på med i flera timmar. Mycket berodde på att det var en lång resväg, men också på grund av alla omkringdetaljer som ska fixas för att vi är allergiska. Efter 24 timmar ringde sedan SAS och meddelade att pälsdjursspärren inte gick igenom eftersom det var pälsdjur bokat på flyget. Puh. Varför ska det ta 24 timmar att se det undrar jag? Grr.

Behöver det verkligen vara så här krångligt att boka lite resor? Varför kan man välja att ta med pälsdjur men inte att välja ”allergivänlig plats” på internetbokningen till exempel? Och när man bokar tågbiljetter så vet SJ varken ut eller in med alla olika tåg de har. En del körs av dem själva, en del av deras egen regionalorganisation, en del av andra lokala entreprenörer såsom Tågkompaniet och liknande. Och när det är något annat än SJs standardtåg går det tydligen bra för SJ att bara svara ”ja men det är inte vi som kör, så då har jag ingen aning om hur vagnarna ser ut”. I ett fall fick jag order om att boka ett två timmar tidigare tåg bara för att de inte hade planritningar på sitt egna regionaltåg! Jag frågade om de på allvar alltså menade att tre fjortonåriga allergiska tjejer ska bli två timmar tidiga till lägret bara för SJ inte orkar kolla upp var pälsdjuren finns på tåget! Då blev det faktiskt fart och de ordnade saken. Puh! Nä, detta är verkligen en av de saker som UA behöver lägga ner jobb på i framtiden.

söndag 30 maj 2010

Solrosolja, Det är inte alltid nyttigt.

Varför ska alla chipsföretag använda solrosolja som en nyttig tillsats.
Fram tills nu mig veterligen, har det funnits två chipssorter som inte innehåller allergenet solrosolja. De chipssorter som har fungerat är Lättsaltade Lantchips och Ica grillchips. Nu i veckan upptäckte jag att de har bytt förpackning på Ica grillchips. De har nu även de börjat införa allergenet solrosolja. Detta innebär att jag som chipsfantast inte kan äta några chips förutom lantchipsen. Detta begränsar allergiker som inte kan äta solrosolja. Det är bevisat att det är nyttigare med solrosolja, men det kan även döda en människa. Vilket är viktigast? Vi människor äter en massa onyttiga saker dagligen, kan man inte då behålla rapsolja eller liknande som inte är ett allergen men som då är lite onyttigare och istället sluta äta på snabbmatställen och låta bli att införa ett allergen i alla chips?
Jag hoppas nu att Lantchipsen inte kommer följa trenden och även de införa allergenet solrosolja. Jag vädjar till producenterna som tillverkar Lantchipsen, att låta bli. Jag och många andra kommer gladeligen fortsätta köpa Lantchipsen som inte innehåller allergenet solrosolja.

Emmie Östling

måndag 17 maj 2010

Slurökt!

Sen den 1 maj i år är det, som anställd på Stockholms stad, förbjudet att röka på jobbet.
Beslutet gäller 45000 personer och är en positiv nyhet för alla rökallergiker (och många fler).

Statens folkhälsoinstitut menar att kostnaden för en arbetsgivare ligger mellan 27.000 och 36.000 kronor, per år, på grund av högre sjukfrånvaro och rökpauser. Man har också räknat ut att rökare har, i snitt, 8 extra sjukdagar/år.

Stockholms stad är en av landets största arbetsgivare. 33 andra kommuner har redan, i varierande utsträckning, infört rökfri arbetstid, enligt en rapport från Sveriges Kommuner och landsting.

Men anledningen till införandet av rökförbud handlar inte enbart om pengar. Så här säger borgarrådet Eva Samuelsson (KD).
- "Äldre har hört av sig till oss, men även föräldrar med barn i förskolan har reagerat på att det sitter röklukt i personalens kläder"
Man ser också till personalens hälsa och de äldre som vårdas inom omsorgen, liksom alla berörda i förskola och skola.

Äntligen, fantastiskt!
Siffrorna kommer från denna artikel: http://www.dn.se/sthlm/stockholms-stad-infor-rokforbud-for-anstallda-1.939132

lördag 15 maj 2010

STORNÖTESHELG


Styrelsen sitter i solen och mötar sig på Tollare fhs utanför Stockholm. Här finns även valberedningen och igår var även Nävens referensgrupp på plats. En produktiv helg med andra ord. Håll utkik om info om sommarens och höstens happenings! Ex tillgänglighetsmarschen, almedalsveckan, somarläger och rö.

söndag 9 maj 2010

Astma och Allergiförbundets Kongress 7-10 maj 2010

Idag har Nina Nilsson, David Lindvall och Anna Svanstöm (vid tangentbordet) deltagit i kongressens tredje dag.

Kongressen öppnades under fredagen av Ordförande Inga-Lill Bjöörn och strax där efter valdes Kaj Nyman och Ulf Brännström till ordförande under kongressen.

Verksamhetsberättelser för åren 2007, 2008 och 2009 för Astma och Allergiförbundet och Stiftelsen Astma och Allergiförbundets Forskningsfond har behandlats.

Styrelserna har fått ansvarsfrihet för nämnda år.

Under helgen har 56 motioner behandlats med diskussion och votering.

Astma och Allergiförbundets framtidsplaner är till exempel att satsa på forskning och en nationell handlingsplan liknande dem för cancersjukdomar.

Under helgen valdes Ingalill Bjöörn till ordförande, Leif Henriksson till första vice ordförande och Jan-Olof Jonson till andra vice ordförande. Robert Hejdenberg, Christina Hermansson, Annika Nilsson, Mikela Odemy, Siv Petterson, Marita Sedvallson, Per-Åke Wecksell och Lars Åstrand valdes till ledamöter. Soleveig Enberg, Emma Larsson och Ann-Christin Östling valdes till ersättare för förbundet. En fondstyrelse, revisorer och revisorersättare valde också.

Jag höll under lördagen ett anförande om rösträtt i förbundet, då det motionerats om att förbundet skall införa en rösträttsgräns vid 18 år ålder. Förbundsstyrelsen svar på motionen var avslag och det var även kongressens beslut i frågan. Vilket vi gillar :)

Under motion 21 om ”Allergipolicy i skolor och dyl.” talade David Lindvall om ett starkt framtida samarbete mellan Unga Allergiker och Astma- och Allergiförbundet.

Söndag morgon presenterade vi tre Unga Allergikers arbete sen den senaste kongressen. Vi talade om vår nya hemsida, näven i bordet, läger, konferenser, upptäcks turnén, ”nätverket unga för tillgänglighet”, marknadsföring, valet i höst, framtida samarbeten och mycket mer.

Efter våra framtändanden på podiet har vi fått mycket positiv kritik och många har pratat med oss om lokala samarbeten.

Just nu diskuteras Astma- och Allergiförbundets styrelses förslag till pälsdjurspolicy.

Tack och Hej

Anna Svanström