Den senaste tiden har jag tänkt lite mer än vanligt på det här med att vara allergisk och åka buss.
Tar man med sig hund när man ska åka buss så ska man sitta långt bak i bussen, och man allergiker som åker buss ska man sitta långt fram. Alla som ska åka buss går på längst fram i bussen. Så är man allergisk och sitter långt fram itron om att man inte ska bli utsatt för något anfall så har man fel, hunden passerar ju den allergiska på vägen längre bak i bussen. Är det även en ouppfostrad hund så ska den hälsa på alla den ser innan den kommit bak i bussen. Är det även mycket folk kan det ta längre tid för hunden och dess ägare att komma längst bak eller helt enkelt stanna långt fram i bussen. Och för oss allergiska kan det innebära att vi måste gå av bussen och vänta på nästa eller helt enkelt behöva åka in på sjukhus.
Det är även matförbud på bussar, men ofta är det ändå någon som inte tänker och tar upp sig en apelsin börjar skala och fyller bussen med apelsin lukt och allt som flyger från en apelsin när man skalar. För mig och många andra är det ett stort problem. Senast i fredags fick jag hoppa av efter bara 2 stationer och åka in på akuten däör jag spenderade resten av den dagen och missa bland annat ett viktigt prov i skolan.
Jag tycker att hundar ska få gå på i dörren som är längstbak i bussen, då behöver den inte passera en stackars allergiker. Och matförbud på bussar borde tas mer seriöst. Skärpning alla bussbolag eller så börjar vi allergiker att kräva limosiner som färdmedel.
/ Sofia
onsdag 30 september 2009
måndag 28 september 2009
Förbudslappar
När man reser runt i olika länder så stöter man oftast på fina förbudslappar, no smoking är väl den vi oftast ser. (Eller kanske: Må ikke tilldekkas, Ei sa peittää, Do not cover, Får inte övertäckas, med reservation för stavfel)
Men det finns andra lappar också. Nyss hemkommen från en utflykt till Clear Lake här i Manitoba. Vad fanns på väggen om inte:
Annars så är folket här så himla trevliga, tror aldrig att så många har frågat om det är okej för mig att de röker i kön. Det är så det ska va, jag ska inte behöva säga att till för att de röker, rökare kan också fråga om jag tycker det är okej att de utsätter mig för passiv rökning.
Kanske är Kanada the place to be?
/Erika
Men det finns andra lappar också. Nyss hemkommen från en utflykt till Clear Lake här i Manitoba. Vad fanns på väggen om inte:
Annars så är folket här så himla trevliga, tror aldrig att så många har frågat om det är okej för mig att de röker i kön. Det är så det ska va, jag ska inte behöva säga att till för att de röker, rökare kan också fråga om jag tycker det är okej att de utsätter mig för passiv rökning.
Kanske är Kanada the place to be?
/Erika
onsdag 23 september 2009
12 veckor senare
Fyra sköna semesterveckor med mycket sol och ny energi men som ändå försvann i ett nafs. Och som det är på de flesta mindre arbetsplatser så ligger de mesta arbetsuppgifterna orörda när man kommer tillbaka. Med andra ord en del att ta tag i. De första dagarna så var jag lite långsammare men det var förvånansvärt hur fort jag kom upp i tempo.
Det mesta var sig likt men en del extra betalningar som hade med lägret att göra hade kommit till. Ett läger som vi denna gång har kunnat läsa och följa på vår webb såsom dagboksanteckningar och bildgalleri. Det uppskattade jag mycket när jag kom tillbaka, just det här att få en inblick och känsla över hur lägret hade varit.
Anstormningen av nya medlemmar har lugnat ner sej men snart skall vi lägga vårt krut på ett nytt medlemsregister i samarbete med Astma och Allergiförbundet. Troligtvis kommer det att vara lite struligt i början men jag ser verkligen fram emot att ha ett mer komplett register.
Gällande det här att försöka göra något nytt, helst varje dag, på fredag skall jag börja en keramikkurs. Det ser jag fram emot.
See you!/Pia
Sommarfriden ute i Riddartorp
Det mesta var sig likt men en del extra betalningar som hade med lägret att göra hade kommit till. Ett läger som vi denna gång har kunnat läsa och följa på vår webb såsom dagboksanteckningar och bildgalleri. Det uppskattade jag mycket när jag kom tillbaka, just det här att få en inblick och känsla över hur lägret hade varit.
Anstormningen av nya medlemmar har lugnat ner sej men snart skall vi lägga vårt krut på ett nytt medlemsregister i samarbete med Astma och Allergiförbundet. Troligtvis kommer det att vara lite struligt i början men jag ser verkligen fram emot att ha ett mer komplett register.
Gällande det här att försöka göra något nytt, helst varje dag, på fredag skall jag börja en keramikkurs. Det ser jag fram emot.
See you!/Pia
Sommarfriden ute i Riddartorp
fredag 18 september 2009
Sociala konstruktioner
Människan är ett flockdjur. Vi är beroende av våra medmänniskor på fler intrikata sätt än vad vi oftast tänker oss. Vi skapar lagar och moraldeviser och institutioner som ser till att de upprätthålls. Framförallt skapar vi normer, informella system för hur man bör göra, se ut, tycka och agera i olika situationer. Och oavsett om man gillar det eller inte så behöver vi de här strukturerna för att hitta vår plats i samhället. Vår roll, vår mening. Till och med en revolt mot dessa normer uppenbarar beroendeställningen vi har till dem, de måste finnas för att vi ska ha något att revoltera emot. Till stor del används normer för att klassificera andra människor och förenkla vår tillvaro. I ett samhälle som det vi lever i, så fullt av intryck, krävs att vi skapar oss olika generaliserande föreställningar för att kunna fungera. Så när jag ser en person med rosafärgat hår antar jag vissa saker utifrån detta, eller en person med dreads. Eller hatt och säckiga kläder. Vi lägger värderingar i dessa attribut och blir på så sätt lugna eftersom vi tror oss veta något om personen ifråga. Lustigt egentligen, säger vårt utseende såpass mycket om oss? Kan man se på en människa att hon är vegetarian, homosexuell eller dödligt allergisk mot jordnötter? Kan man se om en person lyssnar på dödsmetall eller älskar Harry Potter?
Normer kan också berätta för oss hur vi ska agera. Vart vi ska sätta oss i bussen till exempel, dvs helst inte bredvid någon annan om vi kan undvika det. Fundera på det någon gång när ni går på en buss, tunnelbanevagn eller spårvagn - vart känner ni instinktivt för att sätta er? Hur ligger den platsen i förhållande till andra resenärer? Sådana här beslut tar vi så snabbt att vi oftast inte lägger märke till det men innehåller ändå någon typ av logik.
Jag var ute på en längre resa i Asien för två år sedan, reste runt i många länder där normerna såg helt annorlunda ut än här.Där var man mer konstig om man satte sig själv än om man satte sig bredvid någon annan och jag gillade det väldigt mycket. Såpass mycket att när jag motvilligt, på grund av pengabrist, kom hem till Sverige igen lovade mig själv att nu skulle jag minsann börja sätta mig bredvid folk på bussen och introducera det öppna klimatet från länder som Vietnam, Laos och Thailand i Sverige. Men när jag klev på bussen här hemma insåg jag att det där tomma sätet var alldeles för lockande ändå. Den där normen var alldeles för bekväm. Samma mekanismer kan ligga bakom andra sociala saker, som att dricka kaffe eller röka cigaretter. Eller vad tror ni?
Jag tror jag har spenderat för mycket tid med näsan i akademiska böcker.
Ta hand om er!
Ida
Normer kan också berätta för oss hur vi ska agera. Vart vi ska sätta oss i bussen till exempel, dvs helst inte bredvid någon annan om vi kan undvika det. Fundera på det någon gång när ni går på en buss, tunnelbanevagn eller spårvagn - vart känner ni instinktivt för att sätta er? Hur ligger den platsen i förhållande till andra resenärer? Sådana här beslut tar vi så snabbt att vi oftast inte lägger märke till det men innehåller ändå någon typ av logik.
Jag var ute på en längre resa i Asien för två år sedan, reste runt i många länder där normerna såg helt annorlunda ut än här.Där var man mer konstig om man satte sig själv än om man satte sig bredvid någon annan och jag gillade det väldigt mycket. Såpass mycket att när jag motvilligt, på grund av pengabrist, kom hem till Sverige igen lovade mig själv att nu skulle jag minsann börja sätta mig bredvid folk på bussen och introducera det öppna klimatet från länder som Vietnam, Laos och Thailand i Sverige. Men när jag klev på bussen här hemma insåg jag att det där tomma sätet var alldeles för lockande ändå. Den där normen var alldeles för bekväm. Samma mekanismer kan ligga bakom andra sociala saker, som att dricka kaffe eller röka cigaretter. Eller vad tror ni?
Jag tror jag har spenderat för mycket tid med näsan i akademiska böcker.
Ta hand om er!
Ida
söndag 13 september 2009
tisdag 8 september 2009
En hyllning till cykeln!
Mina värsta fiender ombord på bussen är parfym-tanten, djurälskaren och den tomma plånboken. En del människor tänker inte på sina medtrafikanter när de sprutar på sig ljuva dofter eller kelar med sina djur. Detta är naturligtvis oacceptabelt, men dagens läge ser oftast inte bättre ut. Kommunaltrafiken, med sina dyra priser, tänker helt klart inte på passagerarnas ekonomi. Jag har kommit fram till ett faktum:
Att åka kommunalt är inte alltid en trevlig upplevelse.
Miljömedveten som man ska vara är det ju inte ett allternativ att ta bilen. Dessutom har jag ingen bil. Och hur billigt är det med bensin egentligen? För en student blir det makaroner med ketchup till middag i så fall. Igår såg jag över min ekonomi och började inse ett nytt faktum:
Det måste ske en förändring i plånboken.
Då jag satt med en kopp te i min hand gick ett ljus upp för mig. Det finns ett sätt att slippa alla otrevliga upplevelser som kan uppstå på morgonbussen. Det finns ett sätt att rädda min ekonomi.
Idag började jag morgonen med att cykla till skolan. För att peppa mig radade jag upp alla de fördelar som cykeln har:
- slipper jobbiga medtrafikanter
- är gratis
- ger motion, vilket är bra för min astma
- miljövänligt
Dessutom tog det inte mycket längre tid än vad det skulle ha gjort om jag åkt buss. Från och med nu ska jag börja cykla mer. En hyllning till cykeln!
Vi ses längs cykelvägen!
Mvh
Nina Nilsson, ledamot Unga Allergikers riksstyrelse
Att åka kommunalt är inte alltid en trevlig upplevelse.
Miljömedveten som man ska vara är det ju inte ett allternativ att ta bilen. Dessutom har jag ingen bil. Och hur billigt är det med bensin egentligen? För en student blir det makaroner med ketchup till middag i så fall. Igår såg jag över min ekonomi och började inse ett nytt faktum:
Det måste ske en förändring i plånboken.
Då jag satt med en kopp te i min hand gick ett ljus upp för mig. Det finns ett sätt att slippa alla otrevliga upplevelser som kan uppstå på morgonbussen. Det finns ett sätt att rädda min ekonomi.
Idag började jag morgonen med att cykla till skolan. För att peppa mig radade jag upp alla de fördelar som cykeln har:
- slipper jobbiga medtrafikanter
- är gratis
- ger motion, vilket är bra för min astma
- miljövänligt
Dessutom tog det inte mycket längre tid än vad det skulle ha gjort om jag åkt buss. Från och med nu ska jag börja cykla mer. En hyllning till cykeln!
Vi ses längs cykelvägen!
Mvh
Nina Nilsson, ledamot Unga Allergikers riksstyrelse
fredag 4 september 2009
Update från andra sidan Atlanten
Jag befinner mig nu i mitt lilla studentrum i Winnipeg, Kanada. Det är här jag kommer tillbringa mina närmsta fyra månader med studier och utflykter.
Och självklart kommer jag att kolla lite hur det fungerar med allergi på den här sidan.
Vi kan ju börja med resan över, som de flesta vet är jag inte allergisk men har själv valt att vara vegetarian så jag brukar anmäla det när jag bokar resor och så tänker jag inte så mycket mer på det. Den här gången blev något fel. Jag fick ingen vegetarisk mat utan fick fisk (som jag visserligen också äter, men bara principen).
Hur är det egentligen när man ska ha specialkost på en flygning? Hur fungerar det?
Antagligen så ska man ringa flera gånger, men vem hinner med det egentligen? Inte jag i alla fall.
Jag tycker att det borde vara enkelt att bara skriva in det vid bokningen och sen räcker det. Det är säkert så ibland, men inte den här gången.
Och det är bara att inse om jag hade varit allergisk mot något hade jag ansträngt mig betydligt mer för att försäkra mig om att flygbolaget fick med allt, bekväm vegetarian som jag är så struntade jag i det. Men jag ska ringa och kolla hur det ser ut med hemresan, bara för att en resa blev konstig så behöver inte det betyda att nästa behöver bli likadan.
/Erika
Och självklart kommer jag att kolla lite hur det fungerar med allergi på den här sidan.
Vi kan ju börja med resan över, som de flesta vet är jag inte allergisk men har själv valt att vara vegetarian så jag brukar anmäla det när jag bokar resor och så tänker jag inte så mycket mer på det. Den här gången blev något fel. Jag fick ingen vegetarisk mat utan fick fisk (som jag visserligen också äter, men bara principen).
Hur är det egentligen när man ska ha specialkost på en flygning? Hur fungerar det?
Antagligen så ska man ringa flera gånger, men vem hinner med det egentligen? Inte jag i alla fall.
Jag tycker att det borde vara enkelt att bara skriva in det vid bokningen och sen räcker det. Det är säkert så ibland, men inte den här gången.
Och det är bara att inse om jag hade varit allergisk mot något hade jag ansträngt mig betydligt mer för att försäkra mig om att flygbolaget fick med allt, bekväm vegetarian som jag är så struntade jag i det. Men jag ska ringa och kolla hur det ser ut med hemresan, bara för att en resa blev konstig så behöver inte det betyda att nästa behöver bli likadan.
/Erika
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
